Från en topp i mitten på juli har Latinamerikafonderna backat rejält. Nedgången den senaste månaden är 5 procent räknat i kronor, medan snittet för övriga aktiefonder är oförändrat. Räknat i USA-dollar är nedgången större.
Huvudförklaringen är en tvär vändning nedåt hos marknadsvärdet på börsen i Sao Paulo, som är större än aktiemarknaden i hela resten av Latinamerika. De två svenska Latinamerikafonderna investerar mer än hälften av pengarna i Brasilien, Handelsbanken 65 procent och SEB 60 procent per 31 juli.
Mer konkret är förklaringen till fallande andelskurser den senaste månaden att den brasilianska realen har backat brant, särskilt mot USA-dollarn men även mot svenska kronan. I bakgrunden finns rimligen en mer nykter syn på de ekonomiska konsekvenserna av valet hösten 2018 då stora delar av kongressen byttes ut och högerpolitikern Jair Bolsonaro vann presidentvalet. Redan för ett år sedan bidrog opinionsundersökningarna till att aktiemarknaden reagerade positivt och Latinamerikafonderna var bland vinnarna i början av 2019.
Skogsbränder
Men nu ser verkligheten ut att ha kommit ikapp och fått aktiemarknadens optimism att svalna. Ett tydligt exempel är den branta ökningen av skogsbränder i Amazonas, som orsakas av att boskapsuppfödare, bönder och skogsbolag sätter eld på regnskogen för kortsiktiga vinster. Jämfört med samma period förra året har antalet skogsbränder ökat med 84 procent. Brasilien förbjöd 2005 skövling av regnskog, men Bolsonaros kapning av miljömyndigheternas budgetar har minskat risken att bli dömd.
Fast det stora problemet är att en för hög andel av de statliga utgifterna i Brasilien är löner och pensioner. Nästan 80 procent av statsutgifterna är enligt The Economist personalkostnader, jämfört med drygt hälften i resten av världen. Statliga anställda kan inte avskedas och går i pension vid låg ålder. Bolsonaros regering håller på att genomföra en pensionsreform som en del av vallöftet att sänka de statliga kostnaderna. En svaghet är dock att högsta domstolen ska avgöra om ändrad nationell lagstiftning bara gäller de federalt anställda, medan några av delstaterna har mer akuta ekonomiska problem. Ökade produktiva investeringar behövs istället för att skapa den långsiktiga ekonomiska tillväxt som kan höja levnadsstandarden i Brasilien, inte skogsbränder och fler pensionärer.
Dilemmat
För svenska fondsparare är dilemmat att uppsidan är stor om Brasilien skulle lyckas bli ett framgångsrikt tillväxtland, samtidigt som det historiska mönstret är en lång serie misslyckanden. Den nuvarande regeringen har lovat att bekämpa korruption och kortsiktighet, men de drastiska reformer som behövs kommer om de faktiskt genomförs att kräva lång tid och även om de till slut lyckas verkar det tveksamt om de utländska investerare som lånar ut pengarna har tålamod nog.
