Protesterna i Turkiet är det senaste exemplet på hur en liten lokal nyhet fått oväntat stor effekt på aktiemarknaden.
Fredag 31 maj hade människor samlats i en park i centrala Istanbul för att protestera mot ett byggprojekt. Polisen svarade med tårgas och vattenkanoner. Detta övervåld gjorde att protesterna växte och spreds till många andra städer under helgen. Från att ha varit en lokal miljöprotest flyttades fokus till ett utbrett missnöje med regeringen och premiärminister Tayyip Erdogan.
Aktiemarknaden i Istanbul hade redan fallit tillbaka under veckan innan protesterna började, efter uppgång till nytt årshögsta i början av maj, men nedgången förstärktes måndagen 3 juni och blev sammanlagt 17 procent på en vecka. Tidigare under året har Turkietfonderna tidvis varit bland vinnarna sedan årsskiftet, men även under slutet på januari och början på februari skedde en nästan lika brant nedgång. Alltså är det svårt att säga hur mycket av börsraset som beror på de politiska protesterna, jämfört med normal aktiespekulation och vinsthemtagning.
Minus i Östeuropa
Däremot är det tydligt att riskerna är större på tillväxtmarknaderna. Medan USA-fonderna i snitt har klättrat 17 procent sedan årsskiftet och Europafonderna har stigit nästan lika mycket, så har de senaste veckornas nedgång gjort att tillväxtmarknadsfonderna har tappat hela årets uppgång. Både Indienfonder och Latinamerikafonder är nere på rejält minus hittills i år.
Östeuropafonderna har backat nästan lika mycket och Moskvabörsen är huvudansvarig, nedgången där sedan årsskiftet är i snitt 9 procent. Bland övriga aktiemarknader i Östeuropa har Ungern klarat sig bra och de små börserna i Bulgarien och Serbien är vinnare. Men det är ändå tydligt att uppvärderingen av storbolag i Västeuropa inte alls har smittat av sig på investerarnas intresse för de nya EU-medlemmarna i öster.
Aktiekurserna i tillväxtländer verkar ha blivit betydligt känsligare för dåliga nyheter de senaste åren. Mitt intryck är att många investerare är besvikna över den svaga börsutvecklingen här de senaste tre åren jämfört med Västeuropa och USA, där finanskrisen slagit hårdare. Därför har investerarna blivit mer skeptiska till de långsiktiga möjligheterna att tjäna pengar på snabbt växande BNP och andelen kortsiktig spekulation.
Artikkelen ble publisert på Morningstar.se 5.6.2013.